Divan

Igår följde jag med Felicia till stall Viggeby där jag fick prova på att rida Divan, och jag säger bara att det där var inte en lättriden häst! De första 20 minuterna på ridpasset trodde jag att jag skulle dö av svett, och att benen skulle trilla av efter all ansträngning. Shit vad jag fick driva, jag kan lova att det känns i hela kroppen idag... ;) Där satt jag alltså och jobbade arslet av mig, och Divan gick och hade det asnice i sin egen takt. Hon ansträngde sig verkligen inte för fem öre haha!

Efter de där 20 minuterna förstod jag hur jag skulle jobba lite mer med hjälperna och ridspöt i samband istället för var för sig (jag rider ju nästan aldrig med spö på Limpan, det fungerar inte bra då han bara spänner och krullar ihop sig, så det är nog därför det tog ett tag att vänja sig eller hur man ska säga.) och som Felicia sa: "Oj, där var det något som släppte. Vad fin hon är!", och det var precis så det kändes. Helt plötsligt fick Divan lite egen energi, jag slapp driva i varje steg och kunde koncentrera mig mer på att försöka rida ihop henne och då gick det bra.

Dock var det ju första gången jag red henne på "riktigt" och det märktes ju på hur lång tid det tog att få fram henne; jag provade henne för typ ett år sedan (eller ännu längre sedan?) och jag fick på allvar inte ens fram henne i trav då. Det gick ju en aning bättre igår alltså;) På hela taget är jag ändå nöjd med ridpasset, det gick faktiskt bättre än vad jag hade förväntat mig. Stor skillnad på att rida Divan och Limpan alltså, men det är ju alltid kul att prova på nya hästar :D

Men tack Felicia för att jag fick låna henne, det var verkligen jättekul! Och jäkligt mycket beröm till dig som rider henne så bra som du gör, det är ju inte den lättaste hästen du har att göra med ;)

Fina Divan! Bilderna är som vanligt fotade och stulna av Felicia och hennes blogg.