Ni vet den där glada och pigga Maja ni såg igår? Den där som vanligen skriver den här bloggen? Hon är borta med vinden, och kvar är en sjuk, pyjamasklädd soffpotatis. Livet känns inte riktigt lika kul den här regniga lördagen, tänk hur olika man kan må på bara några timmar...
Det kröp liksom på mig igår när jag kom hem från skolan; från att ha varit så pigg att jag tränade ett grymt pass på morgonen, till att bli så hängig att jag behövde slänga jag mig på soffan och sova en stund. Var ju sådär taggad på att åka till jobbet, och när jag väl satt där i kassan började jag känna av det där välbekanta kliandet i läppen och då fattade jag. Jag har någon kronisk munsårssjukdom som gör att när man mår dåligt psykiskt av t.ex. stress eller på grund av infektioner i kroppen (kan räcka med en vanlig förkylning) så får jag sjuka munsår som ibland gör att hela läpparna svullnar upp och jag ser ut som en botoxanka. Beautiful!
Som tur är så är det i alla fall inte alls lika illa som det har varit förut; jag skulle liksom kunna visa mig ute utan att skrämma små barn nu, men det är ju själva grejen. Jag orkar liksom ingenting utan hela kroppen strejkar, samtidigt som huvudet säger "ska du inte ut och springa lite då Maja? Eller kanske cykla till stallet och tillbaka?". Jag är sämst på att vara sjuk. Tur att det finns så mycket annat som jag är bra på.
Dagen har som sagt tillbringats i soffan, och det enda produktiva jag har gjort på hela dagen är äppelpaj. Det är ju i och för sig inte så illa pinkat, men har fortfarande pyjamas på mig och ett blont, oborstat kråkbo på huvudet. Prioritering någon? Haha. Ska snart iväg till affären för att hyra en film, och planerar på att åka precis som jag är. Får trösta mig med lite äppelpaj om någon skrattar. Och om det inte är någon som skrattar alls. Jag vill ju ändå ha paj liksom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar