Det är ju bara det att alla bra personer dör hela jäkla tiden. Jag blir så aaarg! Låt dom leva liksom. Nyss dog min favoritkung, inte okej! Haha, lustigt hur man kan leva sig in så otroligt mycket i en bok. Men så är ju jag en av de (vad jag tror i alla fall?) få 17-åriga tjejerna som tycker att en riktigt bra bok slår alla filmer i världen, lätt. Man lever sig in och blir påverkad på ett annat sätt, saker och ting får det utseendet man själv vill att de ska ha och därför blir det bättre. Förstår ni hur jag menar?
En av mina favoritböcker är Bilbo av J.R.Tolkien, ni vet snubben som skrev "Sagan om ringen"-böckerna (och måste ju säga att om jag måste välja favoritfilm så ligger de tre högst upp på min lista. Vet inte hur många gånger jag har sett dom. Som jag sa till Linnéa när hon sa att "de är ju faktiskt bra" här om dagen: de är inte bara bra, de är kalasbra). Bilbo har ju blivit film nu de senaste åren (The Hobbit), och jag och mina vänner har redan bokat biljetter för att se den på onsdag nästa vecka (tror det är premiär då för oss vanliga dödliga, icke-kändisar alltså).
Jag är så nervös att det kittlas i hela magen när jag bara tänker på det; tänk om de missar de viktigaste bitarna, eller om Bilbo ser ut på fel sätt eller om de har glömt skägget på dvärgarna? Jag har inte ens vågat kolla på trailern än, men nej nu är det nog dags för mig att ta det steget. Haha, åh vilken nörd jag är. Det är precis sånt här jag mobbar min pappa för haha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar